Trav är svårt - så här ska du tänka kring dina insatser!

Det är svårt med trav. Den klyschan kanske du hört förut? Tjatigt uttryck kanske, men desto mindre sant är det inte. Ännu svårare blir det när man ska fylla i insatsfältet. Hur stor del av kassan bör man trycka in på 18 för 10-favoriten som borde stå i 1,50? Hur mycket ska man lira på en tolvoddsare? Viktigast av allt för att komma fram till rätt svar: vad har du egentligen för mål med ditt spelande?

Mina bästa spelminnen är till stor del från när jag var yngre och hängde på min pappa till Jägersro. Jag minns bland annat en Åbergskväll för många år sedan när jag var i 14-, 15-årsåldern. Jag hade med mig en dryg femhundring till banan och i ett av ramloppen stack jag en hundring till farsan och bad honom spela hästen jag hade hittat i lopparkivet kvällen innan. Vill minnas att det var Lugauer som satt i sulkyn, minnet är svagt gällande den biten, men oddset minns jag i alla fall solklart: 60 gånger fick jag. Hur loppet utspelade sig kan jag inte heller svara på (har sett alldeles för många lopp sedan dess…) men att få hämta ut sex ”lakan” på en satsad hundring var svårslaget i den åldern. Inte ens tiofaldigt större vinster har slagit den känslan många år senare.

Ur ett spelperspektiv var det såklart iskallt att lägga en femtedel av kassan på en 60-oddsare och jag hade säkert lirat en femtiolapp på favoriten till 19 för tio några lopp tidigare utan att reflektera mer över saken. Många av de där Åbergskvällarna gick man hem med en tom plånbok, vilket inte var lika muntert, men oftast spelade det mindre roll när man hade haft en jäkligt rolig kväll i övrigt. Alla eventuella vinstpengar man hade med sig hem var en ren bonus och gick det käpprätt åt skogen övertalade man sig alltid på nåt vänster om att man var ”plus minus noll”.

För nio av tio som spelar på trav tror jag att det är en sund inställning att ha. Spela en femhundring på en DD till 15 gånger pengarna om du känner för det, men var alltid beredd på att förlora din insats. Spela aldrig för pengar du inte har råd att förlora och lägg undan en spelkassa på förhand som du är villig att förlora. Det är långt ifrån omöjligt att bli vinnande på trav, men lätt är det iallafall inte och spelar man bara lite då och då utan att vara insatt bör målet med ditt spelande vara ren underhållning. Isåfall kan du fortsätta att spela högoddsare med gott samvete och klicka bort fortsättningen av den här texten – det är ju underhållningen du vill åt och visst kittlar det mer när du lirat till högt odds än när du klivit in på 1,70-favoriten. Så länge du har en sund inställning till spelandet så spelar det mindre roll om dina spel inte är spelteoretiskt perfekta.

Är du en av tio som har ett annat mål med ditt spelande kan du läsa vidare. Jag har rätt så ofta funderat över vilka bias som är vanligast hos spelare. Att det överhuvudtaget finns bias i oddsen i hästspel är känt sedan länge och har påvisats i flera akademiska uppsatser. Spelare tenderar att överskatta högoddsare och underskatta favoriter – fenomenet kallas ”favourite-longshot bias”. Flera teorier finns, men anledningen är förmodligen enkel: ett spel med låg risk och potentiellt hög utbetalning lockar mer än det motsatta. En snabb koll på Travfakta.se med 89.119 lopp i databasen visar att ROI:n är klart högst för ekipage spelade till 1,49 eller lägre (88 procent) och klart lägst för ekipage spelade 50,00 eller högre (48 procent). En enorm skillnad och något som man kanske inte alltid tänker på.

Min uppfattning är att många spelare – även vassa sådana – gör misstaget att spela för hårt på höga odds (eller omvänt för lågt på låga odds…). För ett par år sedan hade jag en horribel spelhelg när det var Elitloppet. Jag hade pluggat loppen stenhårt och tyckte att det fanns supervärde i flera högoddsare. Det gick inte att inte spela, så var iallafall känslan på förhand. Som vanligt under storloppshelgerna blev det en hel del oberäkneliga lopp och jag sprang fruktansvärt dåligt. Att det var stolpe ut i flera tunga fotbollsspel under samma helg gjorde inte saken bättre och på söndag kväll satte jag mig ned och gick jag igenom alla spel det senaste året. Jag insåg snabbt hur skev storleken på mina insatser var i relation till oddset och räknade på hur mycket bättre mitt resultat hade varit med en annan insatsstrategi. Resultatmässigt blev det den sämsta helgen någonsin för mig, men långsiktigt var det en ögonöppnare som jag behövde.

Att hitta rätt storlek på sina insatser är inte lika lätt som man tror, men samtidigt betydligt enklare än konsten att hitta positivt väntevärde. Det senare är förstås avsevärt viktigare, men det förhindrar inte att man bör lägga kraft på båda delar. Några anledningar till att man ska vara försiktig med insatsen desto högre oddset är:

• Ju lägre vinstchansen är, desto svårare är det att bedöma sannolikheten (åtminstone min erfarenhet)
• Ju högre oddset är, desto högre är variansen
• Ju högre oddset är, desto lägre är den genomsnittliga ROI:n

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Hur mycket bör man spela på en 15 för 10-favorit och hur mycket bör man spela på en tolvoddsare? Det tråkiga svaret är att det beror på. Självklart beroende på hur bra spelet är, men även utifrån att vissa spelare är bra på att hitta värde i en typ av odds medan en andra spelare är bra på att hitta värde i en annan typ av odds. Därmed är det också svårt att ge generell vägledning, men den här enkla formen – baserad på Kellys formel – använder jag för de flesta av mina spel: (Spelkassa*0,015)/(Odds-1). Facit är det inte, men känner du att du inte riktigt har koll på dina insatser är det en strategi som kan vara värd att testa. Bara att sätta dig ned en stund och tänka över ditt spelande och dina insatser kan ha stor påverkan på ditt långsiktiga resultat. Är du å andra sidan en av de nio av tio som spelar i rent underhållningssyfte så spelar det inte så stor roll att dina insatser inte är spelteoretiskt optimala, då kan rent av det motsatta vara att föredra.