Eftersnack V75 Solänget 17 september

På fredagen vann vi nämligen 18.571 kronor på lunchen och det var trevligt att följa upp med en vinst på 30.289 kronor på måndagen. På onsdagen satte vi åtta rätt, vilket innebar 133.788 kronor i plusnetto och på torsdagen satte vi en rak Dagens Dubbel till oddset 11,73 och en tvilling till 29,77. Vad vill vi berätta med det här förutom att skryta lite? Jo, att stämningen på kontoret har varit helt på topp inför lördagens dubbeljackpot. Det såg klurigt ut på förhand, mycket pengar i potten och endast tre toppkuskar körde på banan vilket borde innebära skräll - men lågprocentarna lös tyvärr med sin frånvaro.

I V75-1 var vi beredda på att det var låg chans för skräll och vi gick kort i inledningen där Danne Edel var det klara förstastrecket. Han var den som på förhand var mest gynnad av distansen och vi ansåg att han hade högst segerchans från dödens/spets som var de troligaste postionerna på förhand. Efter att Global Rebel övertagit ledningen från French Target kunde Ulf Ohlsson köra till med Danne Edel och bli slutgiltiga ledaren. Sexåringen pullar knappast i loppen och ser stundtals seg ut, men han är väldigt bra på att hålla farten och segern blev mycket enkel. 

Den andra avdelningen ansåg vi tveklöst vara omgångens svåraste och vi bedömde att det skulle vara hög chans för skräll. All Time La Marc bedömde vi ha högst segerchans i loppet och placerade henne därför i A-gruppen, men det var jämnt skägg efter att ha satt våra interna procent och för oss var det givet att betala för samtliga hästar. Favoriten Hedwig galopperade i inledningen och All Time La Marc kunde inte hålla upp ledningen, vilket resulterade i tredje invändigt för det fyraåriga stoet. Anders Svanstedts Fika hamnade i dödens och Jan-Olof Johansson provade lyckan i ledningen med Nerida. I det här läget såg det ut att vara toppchans för skräll, men dessvärre var det Fika och All Time La Marc som gjorde upp om segern efter att den sistnämnda fått lucka från tredje invändigt. Segern till Henrik Svensson (den senaste som tränare på V75 togs i augusti ifjol) men det dröjde något med resultatet då domarna ville kolla ordentligt hur Svensson verkligen tog sig ut. Enligt oss var det aldrig någon fara och det hade varit obegripligt om Svensson hade blivit diskad. Även Nicklas Westerholm (som var den som ansågs ha blivit störd) berättade i intervju efteråt att det inte var någon förseelse som borde innebära diskning. Några korta intryck från loppet är att Fika återigen ser helt slagen ut i sista sväng (precis som vid V75-segern tre starter innan), men kämpar tappert hela vägen. Sedan ångrar nog Krister Söderholm sin styrning med U.Bergs Oppzi. Istället för att sitta kvar i andra utvändigt så valde Söderholm att gå först i tredjespår och lägga lasset på långsidan, vilket gjorde att stoet tröttnade in på upploppet. Hade han suttit kvar vågar vi garantera att U.Bergs Oppzi hade varit med på målfoto. Nästa gång?

I gulddivisionen tog storfavoriten Shadow Woodland enkelt hand om ledningen sedan han fått överta tidigt från El Sueco. Shadow Woodland hade endast en seger på de tio senaste medeldistansloppen och visst fanns det fog för att lyfta frågan huruvida han var distanssvag eller inte, men sett till prestationerna var det ingenting vi kunde trycka på - sen om han är bättre över kort distans är en helt annan sak. Han hade bland annat varit tvåa bakom Sauveur och trea bakom Nimbus C.D. och Naglo' Del Nord på V75 och sedan var det uppenbart att det här inte skulle bli något riktigt "medel-lopp" direkt. Favoriten fick öppna 12 första 500 och 14,1 på varvet - snacka om "mission impossible" för övriga att plocka ned ledaren och segern blev också till slut mycket enkel. Segermarginalen skrevs till sex längder och Reijo Liljendahl kunde inkassera en V75-dubbel. Shadow Woodland trivs verkligen i ledningen och han har nu tagit samtliga sina tio segrar på svensk mark från spets - det är anmärkningsvärt! Vi svalde favoritskapet och spikade på rubbet, men det är ingenting vi slår oss över bröstet för. Vi noterar att Standout återigen tappade travet sista biten och tappade flera placeringar på det som femma.

I den fjärde avdelningen var Pave Faks det klara förstastrecket då han är väldigt bra för de pengar han tjänat, men han är också hopplöst osäker. På de 19 senaste starterna hade han galopperat hela 14 gånger, så osäker är bara förnamnet. Så här skrev vi i slutsatsen: "Galopperade i spets på sista bortre långsidan senast (sannolikt vinnaren utan galoppen). Strålande bra vid seger i tufft gäng för fyra starter sedan. Minus för hög galopprocent. Kan lägga iväg bra från start och är spetsfavorit. Står fint inne i loppet såväl kapacitetsmässigt som pengamässigt. Tränaren är uppåt och menar att det är galopp eller seger. Vi håller med om att det är toppchans felfri. Borde vara favorit - förstastrecket." Favorit var istället Ossmann, men han ansåg vi vara överspelad och när han fick dödens på Pave Faks stärktes bara den tron. Pave Faks travade hela vägen och vann väldigt tryggt. 

I den femte avdelningen blev favoriten Linus Boy över från start, men Jorma Kontio kunde vaket ta sig ut i andraspår och överta från Ola Montana. Travet på Linus Boy flöt aldrig klockrent under vägen och det var inget som förvånade att galoppen kom på den sista bortre långsidan. I det läget hade "skrikhästen" Blytung Am gått en rejäl långsida och svept till ledningen, men han verkligen tvärstannade in på upploppet och tog inte ens pengar. Istället vann Ola Montana efter en bra spurt före starke Casper W.F. som hade svårt att hänga med i speedrycket, men kom tillbaka bra. Ola Montana rankades tvåa och fanns med i A-gruppen.

Jorma Kontio är milt sagt inte lika vass som Erik Adielsson är när det gäller att pricka från springspår, men då ingen invändigt hade några planer på att ta emot Jorma bakom Alan Wadd var det givet för oss att ta ställning. En så kapabel häst för klassen i ledningen till en procent som var långt under hans taxerade vinstchans, så fanns det inget att tveka på. Så här skrev vi i loppanalysen: "7 Alan Wadd har inte haft den utvecklingen som många, inklusive tränaren Timo Nurmos, förväntat sig. Timo har tidigare matchat Alan Wadd i tuffa årgångslopp och väntat på att det ska lossna för fyraåringen, men även om Alan Wadd vunnit fyra av karriärens 19 starter och hakat på kulltoppar på bra sätt några gånger, så vet vi att det finns mer inombords. I årsdebuten avslutade han hyggligt som femma bakom Uncle Lasse och grabbarna. Med lopp i kroppen stod han nästa gång i 35 för tio i ett V65-lopp på Solvalla. Han forcerades till spets, men krafterna tröt sista biten efter att Talassio (första bike och första barfota) pressat i dödens och jänkarvagnsdebuterande Oh Goodness fått vänta med spurten tills in mot upploppet. Senast plockades jordbländaren bort och det helstängda huvudlaget byttes ut mot ett halvstängt dito. Alan Wadd serverades ett smörlopp och när han fick fritt spelutrymme avväpnade han ledaren säkert. Det ska sägas att det var i en mild omgivning, men detta är inte heller något blodigt klass I-försök. Alan Wadd ska vara huvudet högre än dessa och huvudscenariot är dessutom att han kommer till spets. Vi har tidigare haft anmärkningar på Jorma Kontio som kusk, framförallt på V75 där det ofta krävs finess - något som inte är Jormas starka sida - men från spets är han duktig på att hålla igång hästarna och håller fortfarande måttet. Med två lopp i kroppen efter uppehåll (åkte på en förkylning i somras) pekar formkurvan uppåt för Alan Wadd och han har även vunnit med täta starter tidigare. Spik!". När singelstrecket fick varva på löjliga 17/1000 hade vi räknat hem segern och även om dödenstravande Hot Pride närmade sig något sista biten, så var segern aldrig i fara. Det här var tredje gången Alan Wadd startade tätt (färre än elva dagar), vilket resulterade i andra segern - ett upplägg han verkar gilla.

Omgångens tredje bästa spik Emmett Brown galopperade kort efter start och det här är tredje gången han galopperar från innerspår på sitt tredje försök. Istället blev det Fantoccini i ledningen och Mellby Apollo i dödens. Han som sedermera vann lopp - Special Promise - satt i andra utvändigt och i sista sväng trodde åtminstone vi att han skulle vinna enklare än vad han gjorde. Men han hängde ned lite genom svängen och sprang inte helt rakt - känslan efter mål var att han vann utan att vara som bäst, men man ska komma ihåg att det gick snabbt till slut. Special Promise travade strax under 10 sista 400 och det räckte för att ta sig förbi Leo On Line som fick lucka från rygg ledaren. Vi betalade som mest för tre hästar och Special Promise var en av dessa. Att Jorma Kontio tog en dubbel på V75 innebar att vi satte sju rätt och formen verkar onekligen hålla i sig. Drygt tio lax tillbaka blev det för de som ryggade stora jokern, men det är inte "småfisk" vi är ute efter och vi hoppas fånga de stora bjässarna i Norge istället. V75-omgången på Bjerke idag ser mycket intressant ut och vi har ett mycket spelvärt singelstreck - ta rygg!

/Kristofer, Gustaf, Farnod, Robin, "Jesus" och Christer